Aktieskola för nybörjare

Jag får ofta frågan från nybörjare när de skall göra sin första aktieaffär. Nedan följer ett avsnitt i 15 steg, från registrering hos näthandlaren till deklaration.

  1. Registrera dig hos en näthandlare eller bank. Det vanligaste för den genomsnittlige investeraren är att handla via näthandlarna. Ta hänsyn till courtage (administrativ kostnad) och sidans smidighet. Exempel på näthandlare:
  1. Välj det du behärskar. I stora drag handlar det om att bestämma sig för aktie- eller fondsparande, men det finns inget som hindrar en från att handla med finansiella instrument.
  1. Välj ett investeringssparkonto eller aktie- fondkonto. Fördelen med investeringssparkonto är att du inte behöver deklarera, du betalar inte en 30 % skatt vid försäljning utan en schablonavgift per år, oavsett om du sålt aktier eller ej. Investeringssparkontot är ett bra alternativ vid låg räntemiljö.
  1. När du har registrerat dig och valt konto för aktiehandel behöver du identifiera din styrka. Finns det en bransch som du särskilt lockas av?
  1. När du identifierat din styrka, fokusera på bolagets branschfaktorer:
  • Sårbarhet för konjunktur: Cykliska företag
  • Globala marknader skapar möjligheter men ökar risken för instabilitet i en region.
  • En väsentlig påverkan av en råvara. Flygindustrin påverkas av bensin- och oljepris, textilbranschen av bomullspriset, samt stålindustrin om priset på stål går upp.
  • En väsentlig påverkan av ett affärsområde. Forskning- och medicin är påverkade av projekt, som antingen lyckas eller ej.
  • Valutakursförändringar vid en global marknad
  1. När du nu börjat förstå vad företagen på börsmarknaden påverkas av är det dags att följa finansiella nyheter. Exempel på sidor är:
  1. Om du hittat ett intressant bolag är det dags att närmare studera förutsättningarna för bolagets framtid. Börja med att gå igenom bolagets årsredovisning där du delar in analysen i två delar:

Bolagsanalysen kan bestå av följande:

  • Hur är bolagets verksamhet uppbyggd?
  • Vilka affärsområden står för störst andel av nettoomsättningen?
  • Gå tillbaks till punkt 5) och studera branschfaktorer.
  • Vilka marknader/ regioner påverkas bolaget mest av?
  • Har företagsledningen lyckats nå tidigare ställda förväntningar?

Den finansiella analysen:

  • Studera resultaträkningen + 5 år för ett normaliserat resultat. Ta hänsyn till att fluktuationer kan ha uppstått på grund av enskilda affärshändelser, valuta, högkonjunktur, etc. Studera tidigare årsredovisningar för att urskilja mönster.
  • Urskilj vanliga nyckeltal i branschen. Kolla igenom avsnittet ”nyckeltal”. Räkna ut genomsnittliga värden på 3-4 nyckeltal.
  1. Arbeta i Excel. Skriv upp genomsnitt för nyckeltalen, årets resultat, samt studera avvikelser i delposterna i resultaträkningen.
  1. Tolka analysen. Hur står bolaget rustat inför framtiden?
  1. Gör (vid behov) en kassaflödesvärdering. Nuvärdet av inbetalningar ställs i relation till nuvarande aktiekurs. Värdet på inflödet till bolaget skall hålla paritet med aktiekursen: Om bolaget ökar vinsten ökar det egna kapitalet, som består av aktiekapital. Således, ökar det egna kapitalet, bör värdet på den enskilda aktien öka, allt annat lika. Alternativ till kassaflödevärderingen är utdelningsvärdering samt relativvärdering.
  1. Sammanfatta din värdering. Leta vidare efter information för att se om det finns faktorer som kan påverka värderingen. Var varsam med att rekommendationer är ensidiga och att det finns egen intressen hos investmentbanker att kortsiktigt styra marknaden.
  1. Om du ser potential i bolaget köper du genom att klicka i ”köp” medan du anger antal aktier. Marknadskursen är senaste kursen men du kan fylla i önskat kursbelopp. Om kursen är 50 kr och du planerar att köpa för 10 000 kr, kan du handla 200 aktier (50 * 200 = 10.000). En uppgång per krona leder till att du ökar ditt kapital med 200 kr (1*200).
  1. Efter ditt köp gäller det att följa investeringen. Skriv upp datum för rapporter samt utdelningsdag. Om du är en långsiktig investerare kommer inte den dagliga fluktuationen att spela större roll i det långa perspektivet. Dock finns det mycket kursutveckling att ”hämta” hos cykliska företag vars omsättning följer konjunkturen.
  1. Om din tro på bolaget förstärks av ny marknadsinformation, exempelvis en starkare rapport, eller om bolaget förvärvat en konkurrent, kan du öka ditt kapital i bolaget. Om din tro på aktien försämrats till följd av sämre rapporter, lägre lönsamhet, samt tuffare tider, kan det vara läge att sälja. Var varsam med att dagliga fluktuationer inte går att förutspå, utan om din långsiktiga strategi talar för bolaget, så behåll aktierna.
  1. Redovisa dina aktieaffärer: Om du har investeringssparkonto fylls avgiften automatiskt i deklarationen som schablonintäkt. Om du sålt en större andel och innehar ett sedvanligt aktie- eller fondkonto, kan du behöva beräkna omkostnadsbelopp via antingen schablonmetoden eller genomsnittliga metoden.

Kolla vidare på regler och information hos:

www.skatteverket.se

www.nordnet.se

www.avanza.se

Ingves och Riksbanken fortfarande långt ifrån inflationsmålet

Förra veckan fördes diskussioner kring Riksbankens framtida inflationsprognoser med riksbankschef Stefan Ingves i spetsen. KPI (Konsumentprisindex) är den mest vedertagna indikatorn på nuvarande inflationsnivå och uppgick under augusti 2016 till 1.1 %, att ställa mot riksbankens långsiktiga mål på 2 %.

Inflation är en prisökning och en minskning av pengarnas monetära värde. I grundläggande drag kan den nationella ekonomin indelas i den förda penning- och finanspolitiken. Penningpolitiken handlar om att ha tillräckligt med tryckta pengar på marknaden, där det vid ett överflöd minskar pengarnas värde, med priset av en högre inflation. Finanspolitiken handlar sedermera om att stimulera marknaden i relation till (exempelvis) ett inflationsmål. I stora drag handlar det om att antingen minska eller öka kostnaderna på marknaden, där styrmedel är skatt och ränta.

Inflationsmålet ger en indikation på den allmänna prisnivån inom nationen. För en allmän prisökning måste den generella prisnivån gå upp, inte enbart enskilda tillgångars värde på marknaden. I detta fall är det frågan om en relativprisförändring. Som jag beskrev i ”nationalekonomi” är ränta, inflation och valuta sammanhängande. När räntan, allt annat lika, går upp, ökar inflationen och valutans stärks. Således är den första instansen för att höja inflationen, att höja räntan.

Hög inflation i form av förhöjda räntor och skatter skapar problem främst hänfört till ökad osäkerhet. Konsumenterna och företagen får minskad inkomst/kapital, vilket reducerar konsumtion och investeringar på marknaden. Sparandet ökar och även aktiviteten på aktiemarknaden minskar. Vid hög inflation vet inte marknaden heller hur de ska prissätta produkter och hur framtiden kommer att utvecklas, samtidigt som den höga inflationen ökar investeringskostnaderna i form av högre krediter. Sverige, en liten öppen ekonomi med exporten som stomme, påverkas negativt i form av högre kostnader och förstärkt växelkurs.

Å andra sidan är inte låg inflation fördelaktigt för marknaden, där en låg inflation skapar förutsättningar för deflation, det vill säga, en lågkonjunktur där priserna ökar. Framtidspåverkan vid en låg inflation är uppenbar, marknaden minskar nuvarande konsumtion i fördel för lägre priser framöver, vilket föranleder fortsatt låg inflation och marknadsoro. Företagen minskar investeringar och skruvar ner framtidsprognoser vilket ytterligare hämmar inflationen.

Ett stabilt penningvärde grundas därmed i att ha en inflationsnivå som av marknaden ses som stabil och långsiktigt försvarbar. I Västvärlden använder centralbankerna vanligtvis benchmarking där inflationsmålet fastställs i relation till liknande ekonomier. Något standardiserat, men fortfarande legitimt.

Det kan fortsättningsvis diskuteras om riksbankens mål på 2 % är en god riktlinje, särskilt när det sker stora avvikelser gentemot stadgat inflationsmål. Inflationsmålet har nämligen under flera år inte nåtts till följd av låga räntor. Senaste gången inflationen låg på 2 % var 2011, med nuvarande takt kommer inte inflationsmålet att nås förrän 2021. Det diskuteras på senare tid att inflationsmålet kan komma att justeras i en snar framtid. Fördelen med ett inflationsmål är att det ger förvaltarna, i detta fall Riksbanken, ett mål att arbeta mot, samtidigt som marknaden långsiktigt bygger upp förväntningarna för framtiden, vilket ger grund för framtida pris- och lönejustering. Att det uppstår oklarheter kring målet genom stora avvikelser kan därmed minska marknadsförtroendet.

Ett alternativ skulle kunna vara att Riksbanken fastställer ett intervall för inflationsmålet, exempelvis 2-4 %. Riksbanken skulle potentiellt kunna bli mindre ”aggressiva” i att nå ett fastställt mål, vilket skulle minska svängningarna på marknaden. Ett problem i detta fall är att otydligheten kring framtiden ökar, med en påverkan på den framtida lönebildningen. Att ha ett snävare intervall skulle dämpa effekten men hade troligtvis ökat oron på marknaden om inflationen låg utanför intervallet.

På senare tid presenterar Riksbanken ett alternativt mått för KPI, nämligen KPIF (KPI med fast ränta), som under samma period augusti 2016 uppgick till 1.4 %. När Riksbanken justerar reporäntan påverkas bolåneräntan. Riksbanken menar att denna effekt går åt motsatt håll och sänker inflationen på kort sikt genom att boendekostnaderna minskar vilket leder till att KPI minskar. Ett problem är att KPI och KPIF inte utvecklats i paritet, vilket kan öka osäkerheten kring vad marknaden torde förvänta sig i framtiden. KPIF ses som ett komplement till KPI och kan därmed inte ses som ett självständigt mått.

Sammanfattningsvis är det bra att Riksbanken studerar hur de bättre skall kommunicera med marknaden. Sverige är känt som en stark ekonomi med god förvaltning och hög tilltro på marknaden. Det kommer vidare bli intressant att följa om Riksbanken ändrar rutt mot ett intervall för inflationen. Jag tror inte marknaden ser särskilt positivt på ett intervall. Å ena sidan har vi ett konstant inflationsmål som legat långt borta i flera år, så någon förändring kan vara på gång att ske.

 

Källor:

http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Inflation/Vad-ar-inflation/

http://www.hd.se/2016-09-14/riksbanken-kan-byta-inflationsmal

http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Inflation/Varfor-inflationsmal/

Riksbanksstudie Sep 2016, se PDF: http://www.riksbank.se/Documents/Rapporter/Riksbanksstudie/2016/rap_riksbanksstudie_160914_sve.pdf