I veckans avsnitt tänkte jag gå igenom fondhandel, närmare specifikt en relativt ny företeelse på den finansiella marknaden, nämligen ETF:er, Exchange Traded Funds, på svenska översatt till börshandlade fonder.
Precis som det låter är detta fonder som använder det bästa utav två världar: En hög diversifiering kombinerat med en möjlighet att köpa och sälja dessa under sedvanliga börstider. Detta är en skillnad mot en traditionell fond där handeln är begränsad till 13.00 (Swe) och där fondens sammanlagda värde beräknas dagen efteråt (Net Asset Value).
En ETF följer idag tillgångar som index, valuta, råvaror, räntor och obligationer. Den största skillnaden gentemot en traditionell fond är således att investeraren kan öka sin diversifiering och handla fonderna när som helst under börsens öppettider. Flexibiliteten är ett plus.
Genom att ETF:er kombinerar en akties likviditet med en fonds diversifiering kan investeraren mer rationellt utnyttja handeln till ens fördel (men även till dess nackdel om det vill sig illa) och nyttja kurssvängningar på en mer frekvent basis.
Fondens sammansättning och replikering
I ETF sammanhang talas det om att ETF:er försöker replikera en underliggande tillgång, vilket fungerar i likhet med diverse index-tracker unit trusts och open-ended investment companies (Oeics).
Fondens allokering kan skapas utifrån olika strategier. Jag tänker gå igenom de två mest sedvanliga replikeringarna på marknaden idag: Fysisk- och syntetisk replikering.
En fysisk ETF replikering håller samma procent av en underliggande tillgång som den står för i det valda indexet. Således, om en aktie står för 2 % av det totala värdet inom indexet, så kommer ETF:en att allokera 2 % av fondens värde i den aktien. Således, om vi har en ETF fond som följer OMX30 Stockholm, och H & M har en marknadsandel på 2 %, kommer fonden att använda 2 % av totala investeringen i H & M.
Det andra tillvägagångssättet, att syntetiskt replikera en ETF, handlar vanligtvis om att ETF:en handlar med derivata för att försöka uppnå indexets avkastning, vilket således ökar hävstångseffekten och möjligheterna till en högre avkastningspotential. Detta är inte lika vanligt som fysisk replikering men det finns ändå en stor andel ETF:er som använder replikeringen, främst om ETF fonden är råvaruinriktad.
Fördelar med ETF handel
De fördelar som uppnås är en hög diversifiering och möjligheten att sälja kort då ETF:er handlas precis som en aktie. Andra fördelar är att det för tillfället inte finns minimikrav på insättningen.
Genom att ETF:er är likvida skapar de arbitrage-möjligheter. Börsmarknaden är i högst grad, enligt den effektiva marknadsteorin, effektiv i sin prissättning utav finansiella tillgångar. Förenklat sagt: Priset på marknaden är så nära fundamentalt värde som möjligt. Men detta betyder inte att marknaden på kort sikt alltid är effektiv, utan fel prissättning förekommer vilket ger investerare möjligheten att nyttja dessa till ens fördel.
En faktor är att marknadsvärdet i en traditionell fondportfölj kan skilja sig åt i relation till dess redovisade NAV (Net Asset Value), något som alltid bör minimeras. I en traditionell räknas NAV värdet ut en gång per dag, vilket kan vara missledande och detta reduceras med ETF:er då de handlas på daglig basis. Högre likviditet och mer regelbunden handel bör i mina ögon göra att priset blir så rättvisande som möjligt.
En annan fördel, om ej mindre trolig att det kommer hända, är att ETF:er har sina tillgångar avskilda från fondbolaget och drabbas inte om fondbolaget går i konkurs. Dessa finns, till skillnad från certifikat och andra fonder, förvarade i ett så kallat förvaringsinstitut.
Nackdelar ETF:er
Vanligtvis blir det svårt för långsiktiga investerare att investera i ETF:er då en hög likviditet och daglig handel gör att volatiliteten ökar. Detta ger således den kortsiktiga handeln mer möjligheter att nyttja dagliga kursfluktuationer.
En annan risk är att även ETF:er kan drabbas av lägre likviditet, vilket primärt ger en effekt på spreaden mellan köp- och säljkurs, vilket aldrig gynnar investeraren utan istället bankerna.
Att hävstång ger stora avkastningsmöjligheter har lyfts fram, men för att förstå riskerna behövs det även framföras att hävstångseffekten inte enbart fungerar i en positiv riktning utan även åt det andra hållet. Det vill säga, risken för att din placering minskar ökar således vid ETF handel.
Hävstångseffekten
ETF:er finns idag både med och utan hävstång. I stora drag kan vi dela in dessa i de framtidsförväntningar som du som investerare har gällande den underliggande tillgången. Tror du att tillgången kommer att gå upp, tar du en ”lång position”, även kallat Bull. Tror du att tillgången kommer att gå ner, så går du ”kort” med Bear.
Ponera att vi köper en Bull-ETF som följer OMXS30 med en hävstång 2. Det innebär att om underliggande index går upp 1% under dagen kommer vår investering att gå upp 2%. Det fungerar även på samma sätt om investeringen går åt motsatt håll. Faller underliggande med 1% kommer vår investering att falla med 2%.
Summa summarum: ETF:er är intressanta investeringar som kombinerar det bästa utav två världar: En hög likviditet och en väl diversifierad fondportfölj. Genom en högre likviditet kan investeraren kortsiktigt nyttja fluktuationerna till ens fördel. Hävstångseffekten används flitigt i många ETF:er vilket är både en risk och möjlighet. Slutligen, de två mest vanliga replikeringarna idag är fysisk- och syntetisk replikering utav fonderna.
Nizic investment blog 