En av de mest ansedda teorierna inom bolagsstyrning är agentteorin. Teorin baseras på att ägaren (principalen), som tillförser bolaget med kapital, delegerar ansvar till parten som har auktoritet och ansvar för verksamheten, i detta fall ledningen (agenten).
Problem inom företag uppstår på grund av att motparterna ägare och ledning är självmaximerande: Ägaren önskar ökat aktieägarvärde och ett kapital som används för att skapa lönsamhet. Agenterna kan istället nyttja bolagets resurser i förmån för personliga intressen. När ett företag inte styrs i relation till ägarnas intressen uppstår agentkostnader, vars upphov kan överbryggas i form av ersättning och starkare övervakning (Jensen & Meckling, 1976).
Agentkostnader existerar i olika form men kan minimeras genom tre sätt: Oberoende ledamöter i styrelsen, aktieinnehav och genom en fungerande marknad som disciplinerar agenternas handlingar (Dalton et al, 2007). Oberoende ledamöters funktion är att öka övervakandet och arbeta i ägarnas intressen. Aktieinnehav antas ge företagsledningen incitament då dem sätts i samma situation som principalen (ägaren), samtidigt som arbetsmarknaden för ledningen och resterande anställda gör att de är måna om sitt rykte.
Företagets värdemaximerande ställs i sammanfattande drag i relation till individuella egenintressen (Jensen & Murphy, 1990). I företagssammanhang är det främst märkbart när kortsiktighet står i kontrast mot långsiktighet (Petra & Dorata, 2008). Företaget kan maximera kortsiktiga mål vilket äventyrar långsiktigheten. Ett annat fall är att VD:n eller vederbörande inom ledningen använder redovisningen för att påverka sitt eget utfall genom att justera ekonomiska parametrar knutna till den finansiella ställningen.
Det finns ett accepterat antagande inom forskningen där koncentrerat ägande främjar en långsiktighet än om bolaget innehar spritt ägande. När ägaren innehar en större andel kapital i ett specifikt bolag ökar dennes incitament till att vara mer knuten till bolaget då risken ökar än om ägaren diversifierat ägandet i en större andel företag. På ett internationellt plan innehas stora skillnader, både gällande politik, redovisning och ägande. Sverige har innehaft en majoritet av koncentrerat ägande (Hedlund et al, 1985). Enligt agentteorin innehar därmed svenska kontrollägare större incitament till övervakande (Gilson, 2006), vilket tenderar att minska agentkostnader (Jensen & Meckling, 1976). Samma grundtanke framfördes i Lubatkin et als (2005) undersökning som betonar vikten av den ökade övervakningen via koncentrerat ägande. Forskarna nämner en viktig faktor, nämligen att nationell politik spelar stor roll. Svensk socialdemokrati har genom historian främjat ett kollektiv framför egenintressen, vilket även antas ha bidragit till att agentproblemen är mindre vanliga i Sverige än i länder med spritt ägande.
Förtroende är en viktig pelare på marknaden, vilket urskiljs genom intressentperspektivet där staten, institut, anställda och bolagen har ett intresse i att marknaden fungerar. Det svenska bolagsstyrningssystemet är ett öppet system med starka nätverk vilket resulterat i att VD:ar från olika bolag har en nära relation och även deltar i varandras bolag, vilket i forskningssammanhang benämnts ”interlocking” (Lubatkin et al, 2005).
I sammanfattande drag handlar agentteorin om att aktieägare tillförser kapital till ett bolag styrt av en företagsledning. Ägaren separerar ägandet med kontrollen av kapitalet. Investeringen ämnar ge avkastning, vilket sker genom ökad aktiekurs och utdelning. Med tiden kan agenterna avvika från ägarnas intressen och minska aktieägarvärdet, vilket medför en ökning av agentkostnader. När detta sker styrs företaget med lägre aktieägarvärde och ett sätt att styra agenterna är genom oberoende ledamöter, aktieinnehav och via en marknad där agenternas rykte står på spel. Även förmåner och ersättning samt främjande av ett starkt kollektiv bör få agenten till att arbeta mot ägarnas intressen.
Utifrån värderingsperspektivet anser jag att agentteorin ger viktiga lärdomar. Hur företaget styrs är i slutändan avhängigt av individer, som styrs utifrån både personliga och gemensamma mål. Jag är övertygad om att närmare relationer med en stark majoritetsägare frambringar incitament till att arbeta i företagets intresse, vare sig det fungerar som skrämseltaktik eller lojalitet. En viktig faktor är även att det finns interna strukturer som frambringar det bästa ur varje medarbetare: Kompetensprogram, ersättning, utbildning och resterande förmåner. Om en medarbetare inte kompenseras för personliga bidrag kommer denne att lämna företaget, oberoende av ägarstruktur.
Lärdomar från avsnittet om agentteorin:
- Ägaren tillförser bolaget med kapital för att generera avkastning, vilket i forskningssammanhang kallats för ”separationen av ägande och kontroll”
- Företagen innehar vanligtvis koncentrerat eller spritt ägande, där majoritetsägare antas ha ett större intresse i långsiktighet.
- Företagsledningen, agenterna, innehar personliga intressen som skapar agentkostnader
- Oberoende ledamöter, aktieinnehav och en fungerande arbetsmarknad för agenterna antas mildra agentkostnaderna
- Även ersättning, stark företagskultur och diverse förmåner bör locka agenten till att arbeta långsiktigt inom företaget
Källor i avsnittet om agentteorin
Fama, E. F., & Jensen, M. C. (1983). Separation of ownership and control, Journal of law and
economics, 26(2), 301-325
Jensen, M. C., & Meckling, W. H. (1976). Theory of the firm: Managerial behavior, agency costs and ownership structure. Journal of financial economics, 3(4), 305-360
Dalton, D. R., Hitt, M. A., Certo, S. T., & Dalton, C. M. (2007). The Fundamental Agency Problem and Its Mitigation: Independence, Equity, and the Market for Corporate Control. The Academy Of Management Annals, 1(1), 1-64
Jensen, M. C., & Murphy, K. J. (1990). CEO incentives, It’s not how much you pay, but how. Harvard business review, 68(3), 138-153
Petra, S. T., & Dorata, N. T. (2008). Corporate governance and chief executive officer compensation. Corporate Governance, 8(2), 141-152
Gilson, Ronald J. (2006) Controlling shareholders and corporate governance: complicating the comparative taxonomy. Harvard Law Review 119 (6), 1642-1680
Lubatkin, M.H, Lane, P.J, Collin, S.O, Very, P (2005), Origins of Corporate Governance in the USA, Sweden and France, Organization Studies, 26(6), pp. 867-888
Hedlund, G.,Hägg,I.,Hörnell, E., &Rydén, B. (1985). Ägarnas Voice- och exitbeteende, I: Hedlund et al. Institutioner som aktieägare. Stockholm
Nizic investment blog 